l'invention du quotidien

I have read and re-read the book "l'invention du quotidien 2. habiter, cuisiner".

I have done notes in swedish, translating the french text... so if you excuse, I will just write down some of the notes (for myself):

köket och hushållsarbete som makt, behärska domän

ritualiserat - därför låg status

men kräver fantasi, abstraktionsförmåga, simultankapacitet, minne

organisera, kombinera, uppfinna

matlagning är en slags forskning

"slösa" - ägna sin rid åt någon som är dömt att försvinna

maten har dock ofta hög status, men inte den som lagar den (om det inte råkar vara en manlig kock) vardagsmaten mot finmaten/ bukfyllnad vs lyxkonsumtion

matlagning kräver noggrann tidsberäkning, mått- mängdkunskap - matematik

vardagsintelligens, många delmoment som överlappar varandra

laga sin egen mat ger lycka - över att skapa någonting själv, vara med och forma verkligheten

ny kunskap har ersatt gammal

förr rådde smak-lukt-utseende kunskap på råvaror. marknader. man fick lita på sin nedärvda kunskap, producerade själv eller var nära produktionen.

numera krävs flera års skolutbildning för att handla på i en vanlig affär - läsförmåga, kunskap om alla tillsatser, bäst före datum, märkningar, märken, miljö, näringsvärden, ekonomi, etik, fusk i produktionskedjan samt kunskap om alla verktyg/apparater, många elektriska, som använs i vardagsköket.

maten är mycket mer komplicerad än bara energiintag

kultur, tillgång

vad vissa tycker är äckligt är delikatesser för andra

smutsen, vad som anses äckligt

varje måltid man lagar är en möjlighet att lyckas eller misslyckas. en enskild måltid har inte så stor betydelse, men upprepningen, följden av alla måltider man lagar, har betydelse

kunskapen om hur man sparar mat, torkar, konserverar etc... har nästa helt försvunnit på ett par generationer

matlagning, en kunskap som hör välbeställda till, de fattiga har ingen kokkonst/kökskonst, det finns inte pengar att variera sig med, man äter ofta samma mat varje dag, värst på landsbygden, små bondgårdar, extremt enformigt

maten är en del av vad samhället är

ett språk genom vilket ett samhälle omedvetet översätter vad det är

att följa reglerna för vad man äter är att respektera världsordningen

till stor del äter vi våra minnen - vi tycker om det som vi fick av våra föräldrar (detta kan delvis appliceras på dagens nomadisering, resande liv också - vi tar ofta med oss matminnen och vanor från resor)

äta är inte bara att hålla kroppen vid liv

även ett sätt att konkretisera ett av förhållandena mellan personindivid och världen

vi äter även våra föreställningar om hälsa

mycket en klassfråga också såklart

relationen till den matande modern

senare relationen till den egna kroppen och dess nedbrytningsprocess

mat - kärlek - fysisk närhet - sinnenas njutning

bordet, ätande vid bord hyllar framför allt munnen. äta - tala. munnen är ceremonins centrum

matlagning är lika mental som praktisk

komma ihåg vad man ätit tidigare, preferenser, allergier etc...

alla prylar, maskiner samt halvfabrikat har suddat ut gränsen mellan privat o offentlig matlagning. färdigmat hemma, "hemlagat" på restaurang

förlust av många gester o mycket kunskap som blivit onödiga. förlust därmed av makt, skaparglädje och kontroll

alla vardagsgester skapar/ bildar livsstilen, ger en ens eget livsutrymme. Mångfalden av gester/sätt att göra ger form åt vardagslivet och gör det socuiala livet rikt.

behöver förstå det symboliska kapitalet i vardagspraktiker

STATISTIK FRÅN

JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2009:2

Livsmedelskonsumtionen 1960-2006 Consumption of food 1960 - 2006

http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/2009%3A2/20092_amk_ihopb_ikortadrag.htm

http://www.norfoods.se/products/categorized/

link to norfood, where you can buy many of the ingredients in food that aren't "real" food...

an article in DN about the new trend of eating living animals.... macho gastronomy...

a bit indigestible, how could I react to that? eating ants? worms?

digging

Helped a friend to turn her "kolonilott" upside down on saturday... it had grass all over it and has to be covered this year.

interesting how we still feel the urge to grub in the soil, even though we really don't "need" it - it is really not cost-effective to grow your own vegetables/fruits nowadays, still it is so worth it! for the feeling, understanding of how it works, how much time it takes to grow, how much work it is in it. You just don't throw away your own harvest.

kite running

Continuing the exploration of intuitive, close to nature activities...

last friday - kite running

constructing with waste materials, tape and thread.

kite as a mirror - a map kite reflecting the earth

pretentious but beautiful

amazing to feel the wind in our hands

time demanding, unprofitable

understanding of construction

comprehension of how the wind works

aerodynamics

Another peacefull day in the forest. We did several smaller interventions in the nature today.

One shelter from the wind.

One "wall" by a precipice.

One pine braid.

A circle of tied trees. Lines of cones...

these last ones

were the most "beautiful" and also the smallest intervention.

Today we went to Nackareservatet and built a nest/shelter out of dead branches. We were inspired by a book that I have - Överlevnadshandboken - The survivor's book - and the shelters that are shown there. We chose only to use material/wood that was on the ground, to follow the law and not to damage the forest.

I see this pseudo-protection out of branches as way of working on what kind of knowledge we need, and want to have. As a link in my food - origins research, about needs, desires, alienation, relation to out environment and how it is made/constructed.

sju sorters kakor

time flies

last week I cut the

chicken film and made seven sorts of cookies for our "klassfika" on wednesday.

they didn't look as nice as in the

cooking book and I was a little sad...

we talked about the act of giving, especially the fact of giving too much and how that feels.

How one can feel a shame of having made too much effort, afraid of seeming desperate maybe. pathetic, non-rational... it can give signals of a lack of "life", loneliness, a too strong

wanting to be loved, buying friends/love, or a need to be better than others, to be

the most generous and so on... it is a thin line between what is seen a normal act/gift and what isn't.

I was extremely nervous before the actual killing. As if I had the main role in a play, had hundreds of people in the audience and wasn'nt prepared, didn't know my text.... or even more... just a shaking feeling of doing something dangerous, as a huge jump at ski, but without the funny, enjoing part of that feeling... without the good adrenaline.
The first one was really hard, the second one was, well not allready routine, but I felt more secure and knew how to do things. This was a litle scary since I then understood how the killing can become a routine, and lose its meaning. That people working with killing can get distanced from their acts, the act is abstracted...
Then it was quite disgusting to take out the guts, most because they were warm, body tempered. Not at all like fish, that is cold.
We learned a lot about the chickens anatomy, how eggs are produced inside the body (and how BIG they are in proportion to the hen).
Just imagine the feeling of giving birt once a day!

ok, a lot of things have happened since the last time I blogged.
On wednesday last week Yanina, her son and me drew to a farm near strängnäs and bought the two hens I had ordered. Then we continued to my family's country house near stigtomta where we stayed over night.
After breakfast on thursday morning, we prepared everything as I had seen on the instruction movies.
The I killed both hens.
Emptied them.
Prepareded them in the oven.
And ate.